Objekt

 
Det hela började väl när jag återupptäckte Dan Anderssons
fantastiskt målande språk.
Havsbesållade stränder.  Mor i rosenmantel klädd.  Trasig själ som blir tvättad i stjärnglans . Rubinsållad glänsande brokad. Stjärnlysta trän......
Jag ville gestalta det.
 
I min absoluta favorit "En spelamans jordafärd" fann jag raderna:
 
Varför trampas vi av klackar,
varför slitas vi av skor?
jämra rosorna och visar sina sår.
 
I en låda monterade jag mina barns första skor omgivna av torkade rosor.  Lådan målade jag med björnbärssaft.
Så ställde jag lådan på en piedestal i vardagsrummet och riktade en ficklampa mot den.
Finklädd tog jag emot när min väninna Birgitta kom på vernissage.
Hon var också uppklädd och hade blommor med sig.
Vi satt på varsin stol med ett glas cider och åt små snittar och var hänförda av beundran!
 
 
Nu har vi visat våra saker på samma utställningar. Vi har dessutom gemensamma barnbarn!
Birgittas skapande kan man läsa mer om på www.hoskarlssons.se
 
 
 
Så småningom började jag göra objekt utifrån mina egna texter.
En upplevelse i Mariestads Domkyrka på Allhelgonadagen inspirerade till denna dikt.
 
        Värdigt skred de mittgången fram
          Nybadade i vita kåpor
          Lugna, trygga. Tagna av stundens allvar
          Äntligen hade de fått svar på den ständiga frågan
          Vad är livets mening?
          För någon tog det lång tid
          För någon gick det fort
          att fullfölja sin livsuppgift
          När deras namn lästes upp
          och hur många dagar de funnits på jorden
          vände de sig mot oss, en och en
          bugade högtidligt, tackade för sig
          Fortsatte in i altarringen
          Ut genom porten i öster
          för att förenas med de som gått före
 
Det här objektet lämnade jag in till Skaraborgssalongen 2000. Det blev till min stora förvåning och glädje antaget!
 
 
 
 
Ibland inspirerar en händelse till texten.
Som när jag tappade det ena örhänget när jag tog en promenad i vintermörkret.
Jag blev ledsen först men hade varit med om värre saker just då.
 
Några dagar senare hittade jag örhänget illa tilltygat i en spricka i asfalten.
Jag gjorde rent det och hängde tillbaks det i örat.

 
Som mitt örhänge
borttappat
 
Funnet märkt av sulor och däck
 
Som mitt örhänge
nedtrampad
överkörd

Men funnen
 
 
 
 
 
Gud vakar över mig

    Allt jag behöver kommer till mig

    En plats där jag får bo

    Det jag behöver för att känna mig trygg

    Han ger mig inspiration och idéer

    och öppnar nya vägar

    så att jag kan föra Hans budskap vidare

 

    Även i stunder då allt känns hopplöst

    tvivlar jag inte på

    att Han är med mig

    Han skickar de människor jag behöver
    till hjälp och tröst

 

    Han välkomnar mig till nattvarden

    även i de stunder jag tvivlar på att vara värd den.

    Han månar alltid om mig

    Han gör mig medveten om att jag lever i överflöd

    Han vill ge mig det allra bästa

    på den väg i livet

                                                                    som leder min ande tillbaks till den
                                                                    ursprungliga anden
                                                                    Där ska den stanna
 

Fåren som går genom gröna ängar på väg till vattnet
är inspirerad av Psaltaren 23.
Det är en favorit som jag upptäcker gång på gång!
Den har verkligen allt! 

 
 
 
 
 

 

Comments