fantastiskt målande språk.
Havsbesållade stränder. Mor i rosenmantel klädd. Trasig själ som blir tvättad i stjärnglans . Rubinsållad glänsande brokad. Stjärnlysta trän......
Jag ville gestalta det.
I min absoluta favorit "En spelamans jordafärd" fann jag raderna:
Varför trampas vi av klackar,
varför slitas vi av skor?
jämra rosorna och visar sina sår.
I en låda monterade jag mina barns första skor omgivna av torkade rosor. Lådan målade jag med björnbärssaft.
Så ställde jag lådan på en piedestal i vardagsrummet och riktade en ficklampa mot den.
Finklädd tog jag emot när min väninna Birgitta kom på vernissage.
Hon var också uppklädd och hade blommor med sig.
Vi satt på varsin stol med ett glas cider och åt små snittar och var hänförda av beundran!
Nu har vi visat våra saker på samma utställningar. Vi har dessutom gemensamma barnbarn!
Birgittas skapande kan man läsa mer om på www.hoskarlssons.se
 Så småningom började jag göra objekt utifrån mina egna texter.
En upplevelse i Mariestads Domkyrka på Allhelgonadagen inspirerade till denna dikt.
Värdigt skred de mittgången fram
Nybadade i vita kåpor
Lugna, trygga. Tagna av stundens allvar
Äntligen hade de fått svar på den ständiga frågan
Vad är livets mening?
För någon tog det lång tid
För någon gick det fort
att fullfölja sin livsuppgift
När deras namn lästes upp
och hur många dagar de funnits på jorden
vände de sig mot oss, en och en
bugade högtidligt, tackade för sig
Fortsatte in i altarringen
Ut genom porten i öster
för att förenas med de som gått före
Det här objektet lämnade jag in till Skaraborgssalongen 2000. Det blev till min stora förvåning och glädje antaget!
 Ibland inspirerar en händelse till texten.
Som när jag tappade det ena örhänget när jag tog en promenad i vintermörkret.
Jag blev ledsen först men hade varit med om värre saker just då.
Några dagar senare hittade jag örhänget illa tilltygat i en spricka i asfalten.
Jag gjorde rent det och hängde tillbaks det i örat.
Som mitt örhänge
borttappat
Funnet märkt av sulor och däck
Som mitt örhänge
nedtrampad
överkörd
Men funnen  Allt jag behöver kommer till mig En plats där jag får bo Det jag behöver för att känna mig trygg Han ger mig inspiration och idéer och öppnar nya vägar så att jag kan föra Hans budskap vidare
Även i stunder då allt känns hopplöst tvivlar jag inte på att Han är med mig Han skickar de människor jag behöver
till hjälp och tröst
Han välkomnar mig till nattvarden även i de stunder jag tvivlar på att vara värd den. Han månar alltid om mig Han gör mig medveten om att jag lever i överflöd Han vill ge mig det allra bästa på den väg i livet som leder min ande tillbaks till den
ursprungliga anden Där ska den stanna
Fåren som går genom gröna ängar på väg till vattnet är inspirerad av Psaltaren 23.
Det är en favorit som jag upptäcker gång på gång!
Den har verkligen allt!
|
 | |
|
|
