Efter Tanken

I ”Efter Tanken” har jag samlat 20 av mina tankar och bilder på objekten som hör till. 
Bilderna är tagna av Francis Howard, Bildmagasinet Mariestad

 

Jag hade länge haft en dröm om att ge ut en bok och i april 2004 blev det äntligen av.

Det var med hjälp av goda vänner som gjorde förhandsbeställningar och ett stipendium från Willem och Martina Lundgrens understödsfond.

Jag har tur som är omgiven av människor som tror på det jag gör och som tycker att jag har ett budskap som behöver komma ut.

 

Drömmar är viktiga för mig. Flera av de här texterna och objekten har kommit till mig i drömmar.

Till och med utformningen av boken kom i en dröm. Jag hade en del olika förslag jag gick och funderade på. En natt visste jag precis hur den skulle se ut.

 

Jag såg att den var tryckt på oblekt, lite tjockare papper, typsnittet var valt för att läsas långsamt, trycket var matt med en lite gammaldags känsla, den var bunden i spiral för att hänga på väggen.

Den hette Efter Tanken i två ord. Båda stavades med stor bokstav. Man kunde vända på orden till Tanken Efter. Det är inte lätt att veta vilken tanke som kom först i en                                                    lång tankekedja.

 

Bokens utformning skulle föra tanken till en kalender. En kalender där tiden inte spelar någon roll.

Det är bara tanken som räknas.

Man får ha vilken bild man vill framme och man får ha den framme så länge man vill.

Monika Moberg på www.blackhornet.se var den som förverkligade min dröm med layouten.

 

För mig är det alltid lika intressant att se vilken bild som hänger framme när jag hälsar på mina vänner.

Då får jag en liten aning om vad de går och tänker på just nu.

 

 

                              

Så här gick det till från idé till ett av objekten i boken.

 

Jag hörde på bilradion om folk som lämnade Svenska kyrkan på grund av den höga kyrkskatten.

Det var en ny tanke för mig. Visst, jag vet ju folk som lämnat kyrkan för att de inte känner sig hemma där. Då antar jag att det är ett genomtänkt beslut som jag helt accepterar. Men att lämna den för skatten?

 

Jag blev så klart nyfiken så när jag kom hem tog jag fram min deklaration för 2002. 

Kyrkskatten var då 1.35, alltså en krona och trettiofem öre på varje hundralapp jag tjänade.

Om det ansågs som mycket pengar blev jag nyfiken på några fler skatter. Jag letade på nätet och fann att tobaksskatten var ca 32% och alkoholskatten ca 43% samma år.

 

Jag känner en del som slutat röka och några som dragit ner på alkoholen. Men ingen av dom hänvisade till skatten!

 

Det här bara måste jag göra något av!

När jag var klar över hur jag ville gestalta de här tankarna ringde jag mina systrar.

Den ena bad jag samla sina tomma cigarettpaket. Den andra att jag skulle få hennes skrapade nitlotter.

Själv samlade jag godispapper och vinkorkar.

Snart hade jag vad jag behövde utom nitlotter. Jag ringde för att påminna min kära syster. Men hon hade inte glömt mig. Hon hade vunnit nya lotter hela tiden! Till slut hade jag i alla fall allt jag behövde.

Texten är ”Betala för att vara med i Svenska Kyrkan! Var skulle jag ta de pengarna ifrån?”

 

Om jag inte hade betalt kyrkskatten kunde jag i stället ha köpt 17 flaskor vin eller 34 paket cigaretter eller 40 trisslotter

eller 68 stora påsar med kola.

 

Man kan ju undra vad kyrkan gjorde för mina slantar. Kanske bidrog de till någon av alla dessa fantastiska musikevenemang jag brukar njuta av.

Eller var det del av lönen till någon av kyrkans alla körledare? Körövningarna som är en av veckans höjdpunkter för väldig många människor. Jag är en av dom.

 

Jag hörde om en man som varje gång han hade ett ärende till den stad där hans mor låg begravd brukade gå in i kyrkan och tända ett ljus och sitta en stund och tänka på sin mor.

En dag mötte han en gammal skolkamrat utanför.

Han berättade för kamraten om hur värdefulla de här stunderna var för honom.

Kamraten, som visste att mannen lämnat Svenska kyrkan svarade

"Brukar du smita in på bion också?"

Aldrig hade han tänkt på att det måste vara någon som såg till att det var öppet, städat, varmt och att det fanns ljus att tända.

 

Året därpå sa de på samma radio ”De som lämnar Svenska Kyrkan kommer att i konsekvensens namn få arbeta alla röda dagar.”

Jag undrar hur många som satte kaffet i vrångstrupen innan de kom ihåg att det var första april. Det är ljuging när den är som bäst!


 

Boken kostar 150:- Porto tillkommer